Spontanjäst Öl


I begynnelsen var allt öl spontanjäst. Numera lever detta sätt att brygga öl nästan bara kvar i Pajottenland i Belgien – där man ömt vårdar sin jästrika luft.

Spontanjäsning kan tyckas vara ett missvisande ord. Jäsningen tar i själva verket mycket lång tid – cirka ett år! – och ofta får ölet jäsa två gånger. Det spontana ligger i att ingen jäst tillförs. Ölet jäser i stället av mikroorganismer i luften.

Lambik

Efter den första jäsningen kallas ölet lambik. Oblandad lambik är en sällsynt öltyp med ljus färg, lätt, torr, mycket syrlig smak utan beska och knappt någon kolsyra. Bryggt på malt och omältat vete. Alkoholhalt: 5–6 %.

Gueuze

Är traditionellt en ung lambik som får jäsa tillsammans med en äldre lambik i butelj. Ljus färg, påtagligt fruktig och mycket frisk smak, som torr champagne. Kraftig kolsyra och ingen beska. Bryggt på kornmalt och omältat vete. Även enklare och sötare former av gueuze förekommer. Alkoholhalt: 4–6 %.

Fruktöl

De vanligaste spontanjästa ölen är olika fruktöl. De kan tillverkas på tre sätt:

1. Den jäsande lambiken blandas med frukt eller fruktsaft i fat, och jäsningen tar då ny fart av fruktens socker.

2. Lambiken smaksätts och sötas i efterhand med fruktkoncentrat.

3. En kombination av båda metoderna, fruktjäsning och smaksättning.

Många olika frukter används som smaksättare. Fruktölen kan vara helt torra eller mycket söta men är alltid mycket friska och saknar beska. Exempel på fruktöl är kriek (körsbär), frambozen (hallon), perzik (persika), bosbes (röda vinbär) och zwarte bes (svarta vinbär). Alkoholhalt: 4–5 %.

Faro

En ung lambik sötad med farinsocker. Bärnstensfärgad, söt, frisk och utan beska. Mycket sällsynt. Alkoholhalt: 4–6 %.


Leave a Reply